Vem är jag?

Mitt foto
Att identifiera vem man är det kan nog skilja sig mycket beroende på vem man pratar med. Jag tycker att jag är en ytterst trevlig kvinna med oerhört växlande humör. Mina föräldrar skulle nog hålla med om humöret...min man skulle nog tillägga "och söt". Min syster skulle nog vilja tillägga "och dryg". Men oavsett vad jag och "folk" tycker så finns det en identitet ingen kan ändra. Jag är Guds dotter. Guds prinsessa. Guds älskade. Guds krigarinna. Guds stolthet. Guds vackra skapelse. Oavsett vad som händer eller vad andra människor säger och tycker så kommer det alltid vara min identitet.

29 nov. 2010

Tillagnat Steffi, Dennis och Isabell!!!

Den 27 November...ett mirakel, en gava, en ny skapelse och en ny karlek dok upp i universum pa en planet kallad jorden. Isabell foddes och jag tror jag som van ar mer glad an mor och far..haha
Jag ar sa sjukt glad for eran skull!!! Jag onskar jag kunde halsa pa er snabbare an jag kan, kan ju lova att jag inte trodde att det skulle vara sa har jobbigt att vara ifran er nar hon kom till varlden.
Isabell!
Sa sjukt sot att det finns inte!


Stor grattis kram igen fran mig och nar jag kommer hem sa vill jag gosa jatte mycket med henne!!!

God bless!

Peace, Love, Truth and Faith

23 nov. 2010

En notis om min personlighet..

Precis precis precis sa har kanner jag med nysningar. Nar nagon nyser sa sag prosit! jag blev upplard som barn att det ar artigt att saga prosit eller gesuntheit eller bless u eller vilket sprak du an tala. DET AR ARTIGT!!!!! Jag avskyr folk som inte sager prosit...sa att du vet..

Peace, Love, Truth and Faith!

13 nov. 2010

Nu kommer den spännande fortsättningen Where is the love part 2/2

Gandhi fick en fråga en gång av en journalist om han var kristen och hans svar va
”Fråga de fattiga. De talar om för dig vilka de kristna är.”
Det skrämmer mig..det skrämmer ärligt talat skiten ur mig!!
Därför att jag vet i mitt inre att svaret de fattiga ger inte kommer vara jag iallafall.

Var är kärleken till våra systrar, bröder, mödrar och fädrer???
Alla är vi en familj oavsett om vi har olika trosuppfattningar eller bakgrunder.
Om du älskar en som älskar dig. Är det svårt? Nej. Har du uppnått speciellt? Nej.
Ger det dig något? Utvecklas du och växer du som människa? Nej, nej och nej.
Om du älskar någon som inte älskar dig, ja kanske t.om hatar dig. Är det svårt? Ja.
MEN det är det du är kallad att göra och det är det som ÄR kärlek.

Det är alltid lättare att hata än att älska. Men det är en feg utväg att hata och det leder verkligen inte till något bra varken i eran relation eller i dig som människa. Det föder bara bitterhet och sorg i dig.

Men jag säger er: älska era fiender...” Matt 5:44

” Om ni älskar dem som älskar er, skall ni då ha lön för det? Gör inte tullindrivarna likadant(skattemasar)? Och om ni hälsar vänligt på era bröder och bara på dem, gör ni då något märkvärdigt? Gör inte hedningarna(okristna) likadant? Var fullkomliga, så som er fader i himlen är fullkomlig.” Matt: 5:46-48

Det händer något när du möter en medmänniska ansikte mot ansikte och lyssnar på dess historia. Det förvandlar något inom dig och den fiendeskap eller helt enkelt bara saknaden av känsla av släktskap försvinner. Du kollar in i ögon av en bror eller syster, mor eller far.
Mötet blir till gemenskap och bandet som binder er, är kärlek till medmänniskor.
Vad förvandlar människors handlande? Är det genom att du slår tillbaka eller är det genom att du visar kärlek när den inte är ”förtjänad”? Vad får en människa att stanna till att tänka till en extra gång?
När något oväntat händer eller hur? Vad är oväntat i världen just nu?
Det är att visa kärlek som inte är förjänad. (Om man ens kan förtjäna kärlek för ingen av oss är perfekt...)

Hur kan en broder säga till en annan brorsa att genom att skjuta dig nu så kan vi få fred.

Oh My God! Vad är det för fel på oss?

Vad vi gör mot en av de minsta här, gör vi mot Gud.

”Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig kläder, jag satt i fängelse och ni besökte mig. Då kommer de rättfärdiga att fråga: ’Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig mat, eller törstig och gav dig att dricka? När såg vi dig hemlös och tog hand om dig eller naken och gav dig kläder? Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och besökte dig?’ Kungen skall svara dem: ’Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder (gäller självklart systrar oxå) det har ni gjort för mig’.” Matt 25:35-40

För att förenkla lite, vad gör du mot den du älskar?
Jag t.ex Jag älskar Andréas. (För er som missat så är det då min pojkvän. Inte nån random Andreas) Jag säger inte bara att jag älskar honom, jag försöker på mitt sätt att visa det genom handling. Det kan vara genom gåvor eller beröring. (Jaja få inte för er en massa saker nu...)
Så..
Vad gjorde Jesus när han visade kärlek?
Han rörde vid deras sår. Han såg till de små. Han pratade med de glömda. Han gav sin tid till de svaga. Han gav sitt liv.
Allt han gjorde var omtanke, omsorg, omhändertagande och allt var ödmjukt. Han såg sig inte själv större (Även om han är Gud) utan gjorde sig själv mindre för att lyfta fram dom som ansågs mindre. Vi kan visa den kärleken, vi ska visa den kärleken.
Det kommer inte att vara lätt och människor kommer inte att förstå.
Men vi är Jesu lärljungar och ingen har någonsin sagt att det är en lätt resa.

” Att följa Jesus är enkelt, men inte lätt. Älska tills det gör ont, och älska sedan ännu mer.” – Moder Teresa

”Kärlek är något fruktansvärt och obehagligt att kräva av oss men det är det enda svaret.” – Dorothy Day

Kärlek är ett universiellt språk. Oavsett om dina språkkunskaper inte räcker till förstår alla människor kärlek. Oavsett om dom bor i Sverige, Irak eller Uganda.

Där kärlek finns där är gemenskap. Vi alla söker gemenskap oavsett om det är i en fotbollsklubb eller i kyrkan. VI är kyrkan. Kyrkan är  inte en byggnad. Gud bor inte i en byggnad och vi måste gå dit för att hitta honom, Gud lever i oss så vart vi än är, eller vem vi än är hos så finns Gud där. (Tråkiga nyheter för okristna som inte vill ha med kyrkan att göra...de borde sluta gå ut då för kyrkan finns överallt.)

Så oavsett vad du och jag gör mot en människa som är gott, spelar det inte någon roll om vi inte gjort det med kärlek. Ett av mina favorit stället i bibeln säger:

”Om jag talat både människors och änglars språk, men saknar kärlek, är jag bara ekande brons, en skrällande cymbal. Och om jag har profetisk gåva och känner alla hemligheterna och har hela kunskapen, och om jag har all tro så att jag kan flytta berg, men saknar kärlek, är jag ingenting. Och om jag delar ut allt jag äger och om jag låter bränna mig på bål, men saknar kärlek har jag inget vunnit. Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanade, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner inte glädje i orätten, men gläds med sanningen. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den. Kärleken upphör aldrig...”
1 Kor 13:1-8


Hoppas du orkade läsa hela...

Med mucho kärlek!


8 nov. 2010

ibland behöver man klaga..

Den här resan tar på mitt tålamod...jag behöver space ibland annars blir jag knäpp.
Här finns inte direkt nått tillfälle att gå undan eller bara vara ensam...(Okey det var inte kul att vara ensam i 10 dar i Kampala men ändå!)
Jag är sur...irriterad...och har inget tålamod för fem öre. Minsta lilla grej och jag måste bita mig hårt i tungan för att inte fräsa till.
Jag tror att det är för att jag är bra mycket äldre än de andra två (vilket märks ganska ofta)
Våra stilar skiljer sig lite. Jag är inte riktigt lika entusiastisk, (Okey jag vet att det inte låter som mig men d är sant..) jag har helt andra tankar om resan och upplever det mesta på ett väldigt mer annorlunda sätt.
Tror att det är för att jag var i USA i 3 månader och jag tror att jag fick mitt äventyr där och nu är det nog mer personlig utmaning. Inte så mkt som är spännande..jag har dessutom bott hemifrån i nästan 5 år så det är inte första gången jag lämnar hemmet. Det som är jobbigt för mig är inte jobbigt för dom. Jag som person har bakteriskräck, lortskräck, diskskräck och sånna fjantiga saker..Så det är det som är svårt att ta att man aldrig är riktigt ren eller att saker runt omkring inte är det. Så jag har dom utmaningarna.
Sarah är hemma så för henne är det ju inget som är ovanligt(kulturmässigt)
och Lotta är nog mest glad att vara borta hemifrån haha. Hon kommer nog flytta hit om några år..Så det lämnar mig och min otroligt mogna attityd ;P
Nu måste man dock skärpa sig i humöret, släpper man fram sin irritation så blir det bara jobbigt..vi umgås alla tre så tajt hela tiden att dåligt stämning skulle göra den här resan fruktansvärd.
Jag är exentriskt åt alla känslohåll..glädje, ilska och sorg. För första gången i mitt liv har jag inte varit den glädjespridaren som jag brukar vara..kanske har jag tappat det..
Nåja ska väl försöka rycka upp mig och bete mig som den 23 åriga kvinna jag är och vara lite vuxen för första gången i mitt liv..

Peace and love

God bless

7 nov. 2010

MT´s kärleks följetång Where is the love? part 1

Läste en fantastisk bok som heter Den oemotståndliga revolutionen av Shane Claiborne. Fick en massa tankar av den boken och skrev ner dom. Blev väldigt långt så det får bli en följetång helt enkelt...=D

Vad är det första du tänker på när du jag säger kärlek?

Var det någon som tänkte Gud? Kyrkan? Jesu död?

Gud ÄR kärlek. Det borde ha varit det första du tänkte på oavsett om du är kristen eller inte. Är du inte en kristen är jag ledsen att du inte fått se den kärlek vi kristna borde ha visat dig, vår stad och världen.
Hur ska vi som är kristna kunna få folk att förstå att Gud älskar dom(det vill säga ALLA) om vi inte själva älskar våra medmänniskor?
Vi kan stå och skrika ut Guds kärlek till alla i alla hörn, kanter och gränder men om vi inte visar den hur ska det vara trovärdigt?
Självklart att ingen vill och kan tro.

Kära älskade vänner!!

Som Black Eyed Peas så vist citerade – ”Practice what you preach” (Den här låten kom på radion när jag skrev det här..Gud har humor..)

Walk the talk, don’t just talk the walk. (Klassiskt uttryck)

Om du och jag som kristna älskar någon i ren uppriktighet, om vi hjälper någon, gör något eller säger något till en medmänniska i ren, uppriktig, äkta, varm, och osjälvisk kärlek behövs ingen predikan, då visas Guds kärlek genom oss.

Förkunna alltid evangeliet. Om så behövs, använd ord.
–Francisiskt slagord

Genom vår kärlek till medmänniskor visas Guds kärlek till oss människor. 

Du kan göra alla slags under och mirakel men det kan och kommer att glömmas bort.
Men en handling som är gjord av äkta osjälvisk uppriktigt kärlek, det är bestående.

Under/mirakel är en kortvarig, en lösning för stunden. Otroligt? Ja. Evigt? Nej.( Jag säger inte att under och mirakel inte behövs)
Kärleken Gud har för oss..Otrolig? Ja. Evig? Ja.
Ex. Jesus väckte Lasaros från de döda men Lasaros blev inte odödlig för det..han dog t.om bara ngr år efter detta mirakel. Miraklet var otroligt men inte bestående.

Jesus säger i Joh 14:12 ”....den som tror på mig ska utföra gärningar som jag, och ännu större.”

Vad gjorde Jesus? Han visade kärlek. Han rörde vi dom som de stora, coola och häftiga (om man kunde vara häftig på den tiden) prästerna föraktade, såg ner på, spottade på och mobbade järnet. Han bodde hos tullindrivare (våra nutida skattemasar som vi älskar eller hur? ;P) han pratade med de fattiga som luktade illa, säkert såg lite halv lustiga ut, var sjuka (som säkert smittade) och defenitivt inte stog högst upp på hierki listan iaf.
Jesus visade kärleken genom sin omtanke, medkänsla och uppriktiga kärlek till människorna.

Den kärlek har du och jag eftersom att Jesus sände SIN ande till oss när han uppsteg till himmelen. 
Vi måste väcka vår kärlek. Vår ande.
Vi kan inte älska alla om inte Guds ande hjälper oss.
Jag är den första att skriva under att jag inte älskar alla.
Jag ska börja älska alla. Okey..jag VILL älska alla. Jag VILL ha ett hjärta som ser in i människor och inte på människor.

”Vi kan inte göra några stora saker, bara små saker med stor kärlek. Det handlar inte om hur mycket man göra, utan om hur mycket kärlek man lägger ner på att göra det.” -Moder Teresa

Mycket kärlek från mig =D

Nästa del kommer när jag känner för det ;)

God bless

2 nov. 2010

En kort uppdatering

Senaste dagarna (förutom under helgen) har vi koncentrerat oss på en annan slags follow up. Det är för ett projekt ias startat som heter community empowerment. De utbildar alla slags olika kyrkliga ledare att i sin tur utbilda sina församlingar att kunna leva av sig själva. Många här förlitar sig på att alla slags olika organisationer här (IAS, UN,osv) ska betala allt för dom och fixa allt åt dom. Dom tror inte på sig själva så utbildningen är till för just dessa personer. Jätte intressant att se hur långt de har kommit. Så det är det vi gör just nu. =) På torsdag åker jag och Lotta till Murchison Falls på Safari. =D =D =D =D
Kommer lite mer tankar sen runt själva resan men det blir ett långt inlägg ;)

God bless!